Våren eller snarare sommaren som det känns för mig som svensk har kommit till Mazar. Från kalla vindar med snö till strålande sol och 20grader i skuggan på en vecka. Värmen är än så länge behagligt skön, torrt med varma vindar. Det är dock inte bara positivt med ett varmare klimat, med solen kommer också småkrypen fram. Dom kommer i form av spindlar, skorpioner, sandflugor, malariamyggor och motståndare, talibaner. Än så länge finns inga tabletter mot motståndaren men mot myggen har det blivit dags att börja äta malariaprofylax i form av Lariam.
En del av biverkningarna nämner jag här;
Kraftlöshet, olustkänsla, aptitförlust, trötthet, feber, lågt eller högt blodtryck, rodnad, svimningar, muskelsvaghet, darrningar, rubbning av samordning av muskelrörelser, oro, depression, rastlöshet, glömska, skakningar, öronsusningar, synrubbningar och inte nog med det, biverkningar som glömska, förvirring, hallucinationer, psykotiska och paranoida reaktioner, humörförändringar, panikattacker samt aggressivitet förekommer också.
Hur f_n skall det gå när nästan hela personalen ur FS20 skall stå på denna medicinerning fram till hemrotation undantag stabsfolket som nästan enbart får se muren från insidan och aldrig är ute i terrängen. En viss aggressivitet kan ju funka i striden men glömska, paranoia och psykotiska reaktioner kan väl inte vara så bra för män och kvinnor för den delen med vapen och granater hängade i stridsselen.
