Överallt där vi far fram genom byarna ser jag dom, barnen. De dyker upp lite var stans, bakom dörrar, på tak, på murar, längs vägkanten, lekandes, springandes, tiggandes och ofta arbetandes. För några veckor sedan såg jag en pojk, bedömt i min yngsta sons ålder, 2,5år,komma bärandes på en död höna, förmodlingen den dagens eller kommande dagars middagar. Ungefär som att min lille pojk skulle gå till Ica själv och handla mjölk.
Jag står med kameran i handen och söker lä bakom vagnen. Vinden är kall och jag är på gränsen till att börja frysa. Jag är klädd i lager på lager principen med ullstrumpor och dyra kängor men huttrar ändå. Barnen springer runt i tunna slitna kläder, byxor som slutar nedanför knäna och utan strumpor i trasiga sandaler. De ler och blickarna de ger mig går rakt in i hjärtat. Tanken på att byta från "sommarhandskar" till den fodrade modellen får mig nästan att skämmas. Jag är väl medveten om min uppgift som sjuksköterska i insatsområdet men har svårt att inte känna frustration. En frustration över att inte kunna ge barnen fotbollar, kritor, pennor och papper. Saker de kanske aldrig har sett eller någonsin kommer att få se.
4 kommentarer:
Förstår att det är svårt att ta in alla intryck. Ha det bra.
S-Å
Väldigt fint Henrik!Och
fina kompositioner.
Henrik vi följer din blogg med värme och spänning.
Dina berättelser från din nuvarande vardag sätter stora kontraster till vardagsproblemen här hemma i svedala.
Barnen är ju vår framtid och speciellt afghanistans. Jag kan till viss del sätta mig in i din frustration, det är så mycket man vill göra och allra helst just nu och då när man möter barnens blickar. "Har sett dem där barnögonen i Afrika".
Men bara din och dina kollegors närvaro bidrar förhoppningsvis att fler barn kan få skolgång och att deras vardag på sikt kan bli tryggare och bättre.
Limpan
Fina talande bilder. Första tanken som slår mig är, vad kan vi här hemma göra? Ska vi samla ihop skriv och ritmatrial, kläder och skor? Får de sändningar från någon
hjälporganisation?
Till och med jag,modren öppnar datorn varje dag och ser med spänning fram mot dina inlägg och bilder.
Kraaam
Skicka en kommentar